– Det bästa med Singaporematte är att alla elever känner att de kan lyckas!
– Modellen skapar likvärdighet och den öppnar upp för att göra matematiken tillgänglig för alla elever oavsett förutsättningar. Det berättar Marlene Kjell, förstelärare i matematik på Lyrfågelskolan i Trollhättan, som har undervisat utifrån Singaporemodellen i två år.
Stora vinster – både för elever och lärare
Marlene beskriver att eleverna har förbättrat sin förmåga att prata matematik och reflektera över olika metoder och att deras grundläggande taluppfattning har stärks.
– Det kan man se tydligt se när man börjar arbeta med subtraktion. Eleverna uppfattar inte alls i samma utsträckning som tidigare räknesättet som problematiskt, berättar hon. Den största vinsten är att alla hänger med och att antalet elever i behov av särskilt stöd sjunker när likvärdigheten är inbyggt i modellen. CPA skapar en grund för alla elever att stå på som faktiskt är både rolig och utvecklande att arbeta med, förklarar Marlene.
– Att man med hjälp av rätt uttänkta tal och med konkreta material kan hjälpa alla elever att få en känsla av att inget tal är för svårt för vi löser det tillsammans. På så sätt får alla elever känna att det kan lyckas!
Tydlig vetenskaplig förankring stärker undervisningen
– Singaporemodellen har gett mig en helt ny bild av hur undervisningen kan vila på vetenskaplig grund. Metoden har även hjälpt mig att synliggöra mina egna utvecklingsområden och min undervisning har därför blivit mer strukturerad och mer systematisk, berättar Marlene. Hon tillägger att hon även utvecklat sin förmåga att arbeta formativt då ett formativt arbetssätt är inbyggt i själva modellen.
Det är lätt att komma igång
Marlene uppmanar lärare att inte oroa sig för att det är svårt. Det finns ingenting i Singaporemodellen som är helt nytt, men i materialet så finns allting systematiskt upplagt och allt är noga uttänkt för att du ska kunna lägga din tid på att undervisa.
– Du lär dig metoden själv i takt med att du arbetar med eleverna. Det är kul och otroligt stimulerande. Mattelektioner behöver inte vara tysta. Det är i alla vilda diskussioner som lärandet finns, utbrister hon.
Lemshaga var bland de första att införa Singaporemodellen i Sverige. Eleverna lär på djupet.
Camilla Mauritzson och Marie Moberg undervisar utifrån Singaporemodellen på Lemshaga Akademi, Värmdö kommun. De tycker båda om det utforskande arbetssättet som genomsyrar modellen. Att använda laborativt material för att utforska tal ger eleverna en djupare förståelse för matematiken menar de, och de ser att eleverna får med sig hållbara strategier för att lära sig de matematiska begreppen.
Singaporemodellen synliggör tänkandet
– En stor fördel med Singaporemodellen är spiralprincipen där man stegvis bygger vidare på det man lärt sig och fokuserar på en sak i taget säger Marie och Camilla. I vår tidigare undervisning plockade vi ofta in flera områden i varje lektion, men här ägnar vi oss åt ett område i taget menar de och beskriver pedagogiken i Singma som en modell där alla har möjlighet att följa med.
En av grundprinciperna i Singaporematten är att eleverna ska få en djupare förståelse för centrala begrepp, snarare än att lära sig utantill hur man löser en uppgift. – Nu när vi har kommit en bit på vägen märker vi också att strategierna börjar hänga ihop, säger Marie. Hon berättar att i början ville eleverna gärna komma med svaret på problemet direkt, men nu har de lärt sig att istället förklara hur de tänker.
Utforskande och aktiva lektioner
Att lektionerna behandlar ett område i taget och är uppdelade i olika moment gör att mattelektionerna alltid blir aktiva och varierade och de upplever att det stora flertalet av eleverna hänger med bra.
− Det kortare avslutande momentet med egen färdighetsträning gör att eleverna får visa vad de har lärt sig och är redo att gå vidare till nästa steg. Det är bra för självförtroendet, menar de.
Att samarbeta är som att ha två huvuden
En sak som är bra med samarbetsmomentet är att jag som lärare fångar upp samtal barnen emellan. Samtidigt som det är härligt att höra deras resonemang bakom strategierna så ger det mig också en uppfattning om var de står rent kunskapsmässigt, säger Camilla. I sammanhanget berättar de om en elev som på frågan om vad som är bra med att samarbeta svarade: ” Det blir lite enklare – det är som att ha två huvuden.”.
− Vi ser att Singaporemodellen skapar en stabil grund att stå på. Eleverna får med sig hållbara strategier och lär sig mattespråk och begrepp, avslutar de.
Vad säger elever som jobbar med Singaporematte?
På Lemshaga Akademi arbetar man sedan flera år med Singaporemodellen. Lyssna till hur några elever från årskurs 1 beskriver sina matematiklektioner
Hjulsta grundskola ser förbättrade resultat. Samarbete och dialog underlättar lärandet för alla elever.
Eva Larsson och Eva Bjuvén undervisar utifrån Singaporemodellen och använder Singma matematik
på Hjulsta grundskola i Stockholm. I klassen går 29 elever. Sju modersmål är representerade och två elever är helt nyanlända. Det gör att all deras undervisning alltid involverar språkutveckling av något slag.
Singaporemodellen visar att vi lärare behövs
– Singaporemodellen passar bra i vår klass eftersom eleverna lär sig de matematiska begreppen korrekt och direkt. Båda framhåller att det är en fördel att Singma bygger på och vidarutvecklar de matematiska grunderna långsamt och steg för steg. Genom att man håller på och plockar och bygger blir matematiken både konkret och visuell och gör matematiken roligare.
– Det blir en helt annan mattelektion – eleverna får samtala, plocka, röra, utforska och de får öva på att lyssna på varandra. Här betonas kvalitet i undervisningen och vi behövs verkligen vi lärare, säger de båda.
”Att samarbeta gör att man lär sig mer”
Att varje lektion har ett moment av samarbete är bra i en heterogen klass som den i Hjulsta. Elever som behöver stöd får draghjälp av språkligt starka elever och lektionen blir både språk- och matematikutvecklande. Barnen gillar också att samarbeta och de berättar att en elev vid ett tillfälle sagt: ”Om man samarbetar kan man räkna allt som är svårt”, vilket ju faktiskt är en del av framgången med Singaporemodellen.
Mattelektionerna är roliga!
Båda tycker sig se bättre resultat sedan de började arbeta med Singaporematte – Alla elever har hittills hängt med bra oavsett språk och tidigare matematiska erfarenheter. Eleverna har visat goda resultat i kunskapsloggen. Vi tror att det beror på att de känner sig säkrare i matte. De poängterar att elever som förstår tycker det är roligt, lär sig mer och presterar bättre. Att arbeta med Singaporemodellen är aldrig långtråkigt – varken för eleverna eller lärarna.
Vi har fortbildat lärare i över 100 kommuner:
| Ale |
| Berg |
| Boden |
| Bollnäs |
| Borlänge |
| Borås |
| Botkyrka |
| Båstad |
| Danderyd |
| Dals-Ed |
| Ekerö |
| Eslöv |
| Fagersta |
| Falkenberg |
| Finspång |
| Flen |
| Gislaved |
| Gnesta |
| Gotland |
| Gävle |
| Göteborg |
| Hallsberg |
| Hallstahammar |
| Halmstad |
| Hammarö |
| Helsingborg |
| Huddinge |
| Hudiksvall |
| Hultsfred |
| Håbo |
| Härryda |
| Höör |
| Jönköping |
| Kalmar |
| Karlshamn |
| Karlskoga |
| Karlskrona |
| Kil |
| Kinda |
| Klippan |
| Knivsta |
| Kristianstad |
| Kumla |
| Kungsbacka |
| Kungsör |
| Kungälv |
| Kävlinge |
| Landskrona |
| Lerum |
| Lidingö |
| Linköping |
| Lomma |
| Ludvika |
| Luleå |
| Lund |
| Lycksele |
| Malmö |
| Mark |
| Mellerud |
| Munkedal |
| Nacka |
| Norrköping |
| Norrtälje |
| Nykvarn |
| Nyköping |
| Nynäshamn |
| Ovanåker |
| Sigtuna |
| Simrishamn |
| Sjöbo |
| Skurup |
| Sollentuna |
| Solna stad |
| Staffanstorp |
| Stenungsund |
| Stockholms stad |
| Strängnäs |
| Strömstad |
| Sundbybergs stad |
| Sundsvall |
| Svalöv |
| Söderhamn |
| Söderköping |
| Södertälje |
| Tanum |
| Tjörn |
| Tomelilla |
| Trollhättans stad |
| Tyresö |
| Täby |
| Uddevalla |
| Umeå |
| Upplands-Bro |
| Uppsala |
| Vallentuna |
| Vansbro |
| Varberg |
| Vaxholm |
| Vellinge |
| Vänersborg |
| Värmdö |
| Värnamo |
| Västervik |
| Växjö |
| Ystad |
| Åre |
| Älmhult |
| Örebro |
| Östersund |
| Österåker |
| Östhammar |
| Östra Göinge |
